Alla kan spekulera men ingen kan förutse framtida avkastning. Vilka aktier, fonder, sektorer eller marknader som kommer vara "vinnarna" om 1, 5 eller 30 år är och förblir ett mysterium. Det enda vi vet om framtida avkastning, det är att fondavgiftens storlek har en avgörande betydelse. Ju högre avgift, desto mer urholkas kapitalet över tid. Precis som ränta-på-ränta-effekten, fast tvärtom – avgift-på-avgift-effekten.

  • Ränta-på-ränta-effekten
  • Vad är avgift-på-avgift-effekten?
  • Skillnaden på 1,5 % och 0,4 % avgift
  • "Avgiften har ingen betydelse – det är avkastningen som räknas"
  • 8 av 10 förvaltare misslyckas med att slå sitt index
  • Evidensbaserat sparande
  • Avslutande ord från Pensionsmyndigheten

KLICKA HÄR FÖR ATT BLI KUND


Ränta-på-ränta-effekten

En sak som förenar oss sparare är målet att få pengarna att växa. Ränta-på-ränta-effekten är fenomenet som inträffar när dina pengar växer exponentiellt, med ränta både på pengarna du själv har satt in och på själva räntan som dina pengar redan har vuxit med – ränta på räntan, eller avkastning på tidigare avkastning.

Med flera bra kalkylatorer på nätet är det enkelt att idag räkna ut sparandets potentiella tillväxt och se kraften av ränta-på-ränta-effekten över tid. I dessa kalkylatorer fyller du vanligtvis i beloppet du vill spara, tidshorisont och den förväntade avkastningen.

Gott så, men av någon anledning saknas en viktig parameter – nämligen den årliga avgiften som varje år urholkar en del av avkastningen och ditt kapital. Då majoriteten av förvaltare misslyckas med att slå sitt jämförelseindex över tid, är avgiftens storlek en högst relevant faktor att ha med i beräkningen.


Vad är avgift-på-avgift-effekten?

Avgift-på-avgift-effekten är inte ett lika känt (eller roligt) fenomen som ränta-på-ränta-effekten. Det är förmodligen inte något man sjunger om och laddar upp på TikTok, men effektens påverkan kan vara enorm. Ju högre avgift du betalar, desto mer försvinner ut från ditt sparande varje år. Detta urholkar ditt sparande på sikt – ju mer pengar som går ut, desto mindre pengar blir kvar att växa med ränta-på-ränta-effekten.

Tänk på sparandet likt en snöboll som rullar framåt och växer i storlek. Ju större bollen blir desto mer snö kan bollen plocka upp och bli ännu större, ännu snabbare. Ju lägre avgift du betalar, desto mer snö tillåts vara kvar på bollen, vilket gör att den får bättre förutsättningar att växa än de bollar som varje år tappar större bitar till följd av högre avgifter.


Vad blir skillnaden på 1,5 % och 0,4 %?

Person A och B har varsitt fondsparande som i snitt genererar en årlig avkastning om 7 % före avgifter. Båda börjar med ett startkapital på 100 000 kr och månadssparar löpande 3 000 kr/mån. Den enda skillnaden är att person A betalar 1,5 % i årlig avgift medan person B betalar 0,4 %.

Beräkningarna nedan tar inte hänsyn till skatt och beloppen rundas av per heltal, varför vissa uträkningar kan visa fel på en krona.

Efter 1 år

År 1: Person A
145 520 kr (värde)
- 2 183 kr (årets avgift om 1,5 %)
= 143 337 kr på kontot efter 1 år

År 1: Person B
145 520 (värde)
- 582 kr (årets avgift om 0,4 % avgift)
= 144 938 kr på kontot efter 1 år

Eftersom både person A och B börjar med samma startkapital om 100,000 kr samt sparar lika mycket per månad, kommer avkastningen innan avgifter att vara densamma för de båda. Ändå skiljer det redan här 1 600 kr. Och någon tusenlapp här och där kanske inte upplevs som en så stor skillnad. Men precis på samma sätt som ränta-på-ränta-effekten inte kan ges en rättvis bedömning på kort tid, kan vi inte heller göra så med avgift-på-avgift-effekten. Låt oss snabbspola fram några år och se vad som händer:

Efter 10 år

År 10: Person A
665 225 kr (värde)
- 9 978 kr (årets avgift om 1,5 %)
= 665 246 kr på kontot efter 10 år

År 10: Person B
711 317 kr (värde)
- 2 845 kr (årets avgift om 0,4 %)
= 708 472 kr på kontot efter 10 år

Här börjar vi skymta avgift-på-avgift-effekten. Även om skillnaden på den årliga avgiften för år 10 "bara" är 7 133 kr mellan de olika personerna, så skiljer sig ändå deras kontovärden med över 43 000 kr. Det är ett resultat av två saker:

  1. Det ackumulerade värdet av de högre avgifter Person A har betalat under år 1-9 har gjort att denna varje år har börjat med mindre och mindre pengar än Person B.
  2. Det här i sin tur skapar en negativ spiral där det varje år blir mindre kapital som får möjlighet att växa, vilket hämmar ränta-på-ränta-effekten och framtida avkastningen.

Om vi snabbspolar ytterligare några år kan vi se ännu tydligare hur avgift-på-avgift-effekten börjar äta upp större och större delar av avkastningen och mer och mer skjuter över den från spararens planhalva, till förvaltarens.

Efter 20 år

År 20: Person A
1 618 568 kr (värde)
- 24 279 kr (årets avgift om 1,5 %)
= 1 594 290 kr på kontot efter 20 år

År 20: Person B
1 865 865 kr (värde)
- 7 463 kr (årets avgift om 0,4 %)
= 1 818 402 kr på kontot efter 20 år

Trenden blir tydligare. År 20 betalar Person A 16 000 kr mer i avgift än Person B. Samtidigt har avgift-på-avgift-effekten gjort att det samlade kapitalet vid årets slut är nästintill en kvarts miljon lägre än hos Person B.

Vi spolar fram ytterligare. Även om 50 år känns som en oöverblickbar tidshorisont, så är det ett högst relevant räkneexempel för en stor del sparare idag, i synnerhet unga som sparar till pensionen:

Efter 50 år

År 50: Person A
10 569 239 kr (värde)
- 158 539 kr (årets avgift om 1,5 %)
= 10 410 701 kr på kontot efter 50 år

År 50: Person B
15 964 406 kr (värde)
- 63 858 kr (årets avgift om 0,4 %)
= 15 900 548 kr på kontot efter 50 år

Nu har det gått 50 år sedan våra personer gick in med 100 000 kr vardera och började månadsspara 3 000 kr/mån. De har haft exakt samma värdeutveckling om 7 % årligen på sina fonder. Person A med 1,5 % årlig avgift har 10,4 miljoner på kontot medan Person B med 0,4 % i årlig avgift har nästan 5,5 miljoner mer.

Under dessa 50 år har Person A betalat totalt 2 531 914 kr i avgifter, medan person B har betalat 911 783 kr. En skillnad på ca 1,6 miljoner. De resterande nästan 4 miljoner kronorna som skiljer är ett direkt resultat av avgift-på-avgift-effekten, som år efter år har legat som en blöt filt över ränta-på-ränta-effekten och tryckt ner avkastningen.


"Avgiften spelar ingen roll – det är avkastningen som räknas"

Det kommer alltid finnas de som hävdar att avgiften inte spelar någon större roll, utan att det är avkastningen som räknas. Men eftersom ingen – varken privatpersoner eller professionella förvaltare, kan se in i framtiden eller veta något om framtida avkastning är det ett synsätt som leker med tid och rum. Det är lätt att vara efterklok och det är lätt att spekulera framåt. Men det är omöjligt att veta vad som faktiskt kommer att hända.

"Man borde ha köpt Apple för 10 år sen"

Idag är det lätt att säga "klart man skulle ha satsat på Apple, Facebook och Google för tio år sen". Eller "Det är klart att Leicester skulle vinna Premier League 2016 - kolla bara vilket lag de hade". Men det var förmodligen inte var lika klart då. I så fall hade nog alla köpt just dessa aktier, lagt ett bet på just det laget, sålt precis innan dippen eller valt rätt nummer på Lotto.

Denna gissningslek fungerar åt båda håll – att spekulera om vad som kan komma att hända i framtiden. Alla s.k. "experter" som gärna uttalar sig om hur börsen kommer att utveckla sig den närmsta tiden. Inte sällan varnas det för en nedgång efter att nedgången har skett, eller vice versa. Vid årsskiftet 20/21 trodde exempelvis många att börsen skulle fortsätta spikrakt uppåt den våren. "Ja, men de kunde ju inte veta att Corona skulle inträffa" kanske du tänker. Just precis. På samma sätt som ingen då visste vad som skulle hända sen, vet ingen nu vad som kommer att hända snart.


8 av 10 förvaltare misslyckas

När du investerar med en förvaltare som, mot en högre avgift, säger sig erbjuda möjligheten till högre avkastning än index, så satsar du också dina pengar på att just denna förvaltare vet mer om framtiden än alla andra. Det är en riskpremie som sällan betalar tillbaka sig.

Även om en fond har gått väldigt bra och marknadsför sig á "vi har slagit index två år i rad" eller "så här mycket växte vår fond under 2021", så har det ingen betydelse för hur fonden kommer att prestera framgent. Historisk avkastning inte en garanti för framtida avkastning. Samma sak gäller åt andra hållet – det finns ingen forskning som stödjer att en fond som har gått dåligt under en period kommer börja gå bra.

Däremot visar forskning konsekvent hur svårt det är för aktiva förvaltare att slå sitt index, och därigenom leverera en bättre avkastning till sina kunder. Enligt data från SPIVA misslyckas 8 av 10 förvaltare misslyckas att slå sitt index över en 10-årsperiod. Detta till stor del pga avgift-på-avgift-effekten som gör att många förvaltare hela tiden måste jaga ikapp den förlorade avkastningen som kommer med den höga avgiften.

Hur mycket är du beredd att satsa?

Att investera i specifika nischfonder med hög avgift kan både vara spännande och lönsamt, i synnerhet om du lyckas hitta "vinnaren". Men oddsen (20 % chans) är inte särskilt goda. Frågan du bör ställa dig inför ett sånt investeringsbeslut är: hur mycket av mina pengar är jag beredd att satsa på jag lyckas pricka rätt förvaltare?

Om svaret är mindre är 100 % är vår rekommendation att du investerar i billiga och breda indexfonder, med en balanserad risk som passar just dig och ditt investeringsmål. Eller så är du välkommen till oss på Lysa så sköter vi allt detta åt dig.


Evidensbaserat sparande

Ingen kan se in i framtiden. Det är på denna enkla sanning som Lysas investeringsstrategi är byggd. Istället för att spekulera erbjuder vi ett evidensbaserat sparande som fokuserar på de två faktorer som vi på förhand vet har betydelse för god avkastning – låga avgifter och hög diversifiering (inte alla ägg i samma korg).

Lysas avgifter

Den totala avgiften för våra kunder är ca 0,4 % per år och består av tre delar – avgiften som går direkt till oss på Lysa (portfölj- och fondförvaltningsavgift), avgiften som går till de fonder som vi investerar dina pengar i (fondavgifter), och avgiften för att handla dessa fonder (transaktionsavgifter). Och istället för att smyghöja har vi som tradition att smygsänka våra kunder avgifter, något vi hittills har vi gjort fem gånger.

Det ska vara lätt att spara rätt

Och svårt att spara fel. På Lysa börjar allt med att du får svara på några frågor om din ekonomi och vilket mål du har med ditt sparande. Efter det presenterar vi en riskanpassad portfölj med några av marknadens, enligt oss, bästa och billigaste indexfonder och ETF:er. När du sedan gör en insättning till ditt Lysakonto så investeras dina pengar helt automatiskt enligt din valda målfördelning. Det är smart, enkelt, billigt och inte speciellt spännande.


Pensionsmyndigheten om avgifter

Så här beskriver Pensionsmyndigheten avgift-på-avgift-effekten och vikten av låga avgifter på sin hemsida:

"Avgiften har betydelse för allt långsiktigt sparande och höga avgifter påverkar sparandet negativt. För varje extra krona du betalar i avgifter försvinner lika mycket från din framtida pension.

Du går också miste om den extra värdeutveckling som du skulle ha fått om pengarna du betalar i avgift istället hade fått stanna kvar i ditt premiepensionssparande och ge ränta år efter år. Det kan bli stora summor när det handlar om ett pensionssparande på 30–40 år.

Värdeutvecklingen på fonder är svår att förutse, men avgifterna är kända i förväg."


Tack för att du läst hela vägen hit. Ta hand om dig och de dina, och kom ihåg att investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.

BLI KUND
TILLBAKA TILL FRAMSIDAN


-